48:26 på Kretsloppet idag.

Förutsättningarn var perfekta idag. Jag var utvilad, åt en enordentligt frukost,10-14 grader och sol ute. Jag kände mig i perfekt form. Vi samlades i ett tält på stora torget, jag och ca 15 arbetskamrater. Vi var alla jäkligt sugna på prestera. De flesta hade Kretsloppet som sitt stora mål och träningsdosen var mycket varierad. Det finns ju naturligtvis dom rackarna som bara behöver träna tre gånger och sedan springer de på 45min. Jag är som ni vet inte en av dom. Jag börjar faktiskt tro att jag är helt löparobegåvad:D men skit i det. Min vinst i att vara så djävla obegåvad ligger ju i att jag måste träna mycket mer och detta medför ju naturligtvis att jag tillskansar mig en himmla massa hälsa *ler* Loppet då?
Jag stod i 2:a led då när jag anmälde mig trodde att jag skulle fixa ca 45 min. Starten gick och fast jag lovat mig själv att springa 1:a km på 5min så slutade första på 4:10. ÅT HELVETE för fort. Nästa kilometer gick på 4:35 och nu började jag vekna lite. Detta var inte min dag kände jag nu. Idag hade jag inga problem med muskler,fötter eller liknande, det vara bara så att kondisen var fördjävla dålig. Jag bet ihop och hittade en rygg som såg ut att slita lika mycket som jag. Det tråkiga med att jag var i fel startgrupp var att alla sprang förbi mig hela tiden. Hade kanske varit mer motiverande att springa om folk och få lite boost. Jag försökte febril att hitta ett eget tempo med det var knepigt att hitta. Jag hade dessutom laddat ipoden med helt ny musik som jag inte testat att springa till tidigare. INTE SMART. Musiken sög purju att springa till. Jag hittade till slut någon slags takt och tänkte att när det är 1,5 km kvar då djävlar ska jag spurta. Detta gjorde jag och det höll ca 500 m tills jag kom fram till sista backen (den enda på hela banan).DÅ kändes det som jag dog på riktigt, var tvungen att gå ca 50 m och hämta andan men sen sätte jag fart igen och sprang allt vad jag orkade. Jag fick faktiskt till en riktigt vass spurt de sista 200 metrarna. Spurten är nog det jag är mest nöjd över. Väl i mål såg jag tiden 48:26 och kände lite besvikelse direkt men detta gick faktiskt fort över då mitt mål var 47:30 och jag konstaterade att det bara var 56 sekunder för sakta. Jag är lite besviken på att jag inte fixade tiden men ändå lite nöjd att det gick ok ändå trots att flåset var som bortblåst idag. Just nu mår jag oförskämt bra och sitter med en film och njuter lite. Detta sporrar mig bara till att träna ännu mer och ännu bättre. Nästa mål blir att ta tag i Göteborg Marathon i Oktober.