Förståndig eller lat?...det är frågan

Inte sprungit sedan i Onsdags. Idag blir första gången tänkte jag. Det tog nog mer än jag trodde att nästan maxxa på milen. Börjar förstå nu varför man bara ska ta ut sig allt vad man kan på tävling bara. Först tog det två dagar innan jag återhämtat mig över huvudtaget sedan har jag kännt av att det både stramat och värkt på alla möjliga olika ställen i benen. Jag tog därför det oerhört mogna beslutet att vila och inte chansa bara för att samla några kilometer. Vet ärligt talat inte om jag kännde efter lite extra och intalade mig att jag behövde vila eller om kroppen helt enkelt började säga emot. I vilket fall som helst så tror jag att det var ett rätt beslut. Om man ska tro alla rutinerade löpare så säger de ju "lyssna på kroppen". Nu har jag lyssnat färdigt och är redo att dämpa löparångesten igen.